Känner mig sällan påverkad av mörkret om vintern. Men kylan däremot! Phu! Avskyr av vara småkall, torr om huden, stripigt och elektriskt hår. Så nu när solen sakta men säkert börjar visa sig lapar jag i mig så mycket värme som det går!I helgen njöt jag av solen tillsammans med Rikard och Kerstin. Vi ner gick till Eriksbergsbryggan och köpte oss varsin tallrik ceviche från en food truck. Sen gick vi till vår favorit Kvarnpirens café. Eller som Kerstin kallade det: mormors cafét. Jo. Inredningen är väl från 90-talet och personalen ler sällan. Men de har allt ett klassiskt café ska ha: småkakor, bakelser, bullar och min favorit – vaniljhjärtan! Det finns hopp om en varmare tid – och den börjar nu!